Fotball
Efterssom jag har fatt virus pa min dator har jag inte hunnit gora nagat bloggande men sitter med Christinas dator nu sa far ta igen lite.
Igar fick jag folja med Christina pa en av hennes fotograferingar. For er som inte vet ar min vardmamma fotograf mest for sport evenemang. Igar var det amerikansk fotboll som gallde. Jag fick ga in pa ett falskt passkort och latsas vara fotograf. Det ar helt sjukt vad sverige missar genom att inte ha denna sport. Jag fick sta pa planen och precis vid spelarna. En match holler pa i ungefar 2.5 timmar sa bada jag och christina var helt slut nar vi kom hem pa kvallen. Men oj vad jag har blivit foralskad i fotboll har. Det basta ar att jag ska fa ga med henne pa nasta fotografering som ar om tva veckor med.
Imorse/lunch at vi brunch pa en restauran nara down town med narmsta slakten. Christinas mamma fyllde ar sa alla hennes syskon var med. At crabcake med pocherade agg. Riktigt gott.
Efter det bar det av till Christians baseball match. Han spelade tva matchen dar de vann bada. Och efterssom det gar sa bra for hans lag ska vi aka till NYC i juli for att se han och hans lag spela i en vecka.
Efter matcherna blev det asiatisk mat pa varldens godaste restaurang, absolut en favorit.
Imorgon vantar en baseball match och shopping i down town. Har spanat in ett par jessica simpsson high-heels, blaa. som ska fa folja med mig hem. For er som aldrig varit i usa och gillar shopping, ak hit. Shoppingen ar fantastisk och det ar svart att komma hem utan att ha med sig nagot.
Det dar med hemlangtan gar fram och tillbaka. Tack vare min telefon kan jag prata med mina vanner och familj dygnet runt. Vilket ar mycket bra. En sak som hjalp mycket ar att jag har Johanna. Det ar skont att ha nagon som gar igenom samma sak. Vi fick en lycko-kaka idag med thaimaten. I min stod det "Dont give up, the beginning is always the hardest". Samantraffande eller inte. Det behovdes iaf. Jag gillar min vard-familj jatte mycket och de far mig verkligen att kanna mig som en av dom men saknar mina vanner och min familj da och da.
Nagot som jag verkligen inte saknar ar det kalla vadret. Det kan ni ha kvar.
I den kommande veckan ska jag fixa ett social security card, bank konto, samt mitt texas korkort. Det hander sa mycket har och jag har det sa bra som man kan ha det. Kan verkligen saga att jag har den basta tiden i mitt liv just nu.
Nu ar det dags att borja pa greys anatomy boxen och sedan sangen. Sweet dreams. puss
Igar fick jag folja med Christina pa en av hennes fotograferingar. For er som inte vet ar min vardmamma fotograf mest for sport evenemang. Igar var det amerikansk fotboll som gallde. Jag fick ga in pa ett falskt passkort och latsas vara fotograf. Det ar helt sjukt vad sverige missar genom att inte ha denna sport. Jag fick sta pa planen och precis vid spelarna. En match holler pa i ungefar 2.5 timmar sa bada jag och christina var helt slut nar vi kom hem pa kvallen. Men oj vad jag har blivit foralskad i fotboll har. Det basta ar att jag ska fa ga med henne pa nasta fotografering som ar om tva veckor med.
Imorse/lunch at vi brunch pa en restauran nara down town med narmsta slakten. Christinas mamma fyllde ar sa alla hennes syskon var med. At crabcake med pocherade agg. Riktigt gott.
Efter det bar det av till Christians baseball match. Han spelade tva matchen dar de vann bada. Och efterssom det gar sa bra for hans lag ska vi aka till NYC i juli for att se han och hans lag spela i en vecka.
Efter matcherna blev det asiatisk mat pa varldens godaste restaurang, absolut en favorit.
Imorgon vantar en baseball match och shopping i down town. Har spanat in ett par jessica simpsson high-heels, blaa. som ska fa folja med mig hem. For er som aldrig varit i usa och gillar shopping, ak hit. Shoppingen ar fantastisk och det ar svart att komma hem utan att ha med sig nagot.
Det dar med hemlangtan gar fram och tillbaka. Tack vare min telefon kan jag prata med mina vanner och familj dygnet runt. Vilket ar mycket bra. En sak som hjalp mycket ar att jag har Johanna. Det ar skont att ha nagon som gar igenom samma sak. Vi fick en lycko-kaka idag med thaimaten. I min stod det "Dont give up, the beginning is always the hardest". Samantraffande eller inte. Det behovdes iaf. Jag gillar min vard-familj jatte mycket och de far mig verkligen att kanna mig som en av dom men saknar mina vanner och min familj da och da.
Nagot som jag verkligen inte saknar ar det kalla vadret. Det kan ni ha kvar.
I den kommande veckan ska jag fixa ett social security card, bank konto, samt mitt texas korkort. Det hander sa mycket har och jag har det sa bra som man kan ha det. Kan verkligen saga att jag har den basta tiden i mitt liv just nu.
Nu ar det dags att borja pa greys anatomy boxen och sedan sangen. Sweet dreams. puss
